1. Europeiska rådet sammanträdde i Helsingfors den 10–11 december 1999. Det antog millenniedeklarationen. Det har fattat ett antal beslut som markerar ett nytt skede i utvidgningsprocessen. Åtgärder har också vidtagits för att se till att unionen själv kommer att ha effektiva, reformerade institutioner, en förstärkt gemensam säkerhets- och försvarspolitisk förmåga och en konkurrenskraftig, sysselsättningsskapande och hållbar ekonomi.

2. I inledningen av överläggningarna hade Europeiska rådet och Europaparlamentets ordförande Nicole Fontaine ett åsiktsutbyte om de viktigaste diskussionspunkterna, särskilt utvidgningen, reformeringen av institutionerna och sysselsättningen.

3. Europeiska rådet bekräftar vikten av den utvidgningsprocess som inleddes i Luxemburg i december 1997 för hela den europeiska kontinentens stabilitet och välfärd. En effektiv och trovärdig utvidgningsprocess måste upprätthållas.

4. Europeiska rådet bekräftar anslutningsprocessens allomfattande natur, och den inbegriper nu 13 kandidatstater inom en och samma ram. Kandidatstaterna deltar i anslutningsprocessen under samma förutsättningar. De måste dela Europeiska unionens värderingar och mål enligt fördragen. I detta avseende betonar Europeiska rådet principen om fredlig tvistlösning i enlighet med FN-stadgan och uppmanar kandidatstaterna att göra alla ansträngningar för att lösa eventuella återstående gränskonflikter och övriga närbesläktade frågor. Om detta misslyckas bör de inom rimlig tid ta upp tvisten i Internationella domstolen. Europeiska rådet kommer att granska situationen i samband med eventuella olösta tvister, särskilt när det gäller konsekvenserna för anslutningsprocessen, och för att främja lösning av sådana tvister genom Internationella domstolen senast i slutet av år 2004. Dessutom påminner Europeiska rådet om att uppfyllande av de politiska kriterierna från Europeiska rådet i Köpenhamn är ett villkor för inledande av anslutningsförhandlingar och att uppfyllande av alla Köpenhamnskriterier utgör grunden för tillträde till unionen.

5. Europeiska unionen har gjort ett bestämt politiskt åtagande att anstränga sig till det yttersta för att avsluta regeringskonferensen om reformering av institutionerna senast i december 2000 varefter ratificering följer. Efter ratificeringen av konferensens resultat bör unionen kunna välkomna nya medlemsstater från och med slutet av 2002, så snart de har visat att de kan ta på sig medlemskapets förpliktelser och så snart förhandlingarna har slutförts framgångsrikt.

6. Kommissionen har gjort en ny detaljerad bedömning av kandidatländernas framsteg. I denna bedömning visas att det gjorts framsteg när det gäller att uppfylla anslutningskriterierna. Med hänsyn till att svårigheter återstår inom vissa sektorer uppmuntras kandidatstaterna samtidigt att fortsätta att öka sina ansträngningar för att uppfylla anslutningskriterierna. Det framgår att en del kandidater inte kommer att kunna uppfylla alla Köpenhamnskriterierna på medellång sikt. Kommissionens avsikt är att i början av år 2000 rapportera till rådet om vissa kandidatstaters framsteg med uppfyllandet av de ekonomiska Köpenhamnskriterierna. Nästa omgång av återkommande rapporter kommer att läggas fram i god tid före Europeiska rådet i december 2000.

7. Europeiska rådet erinrar om vikten av en hög standard när det gäller kärnsäkerhet i Central- och Östeuropa. Det uppmanar rådet att överväga hur frågan om kärnsäkerhet skall tas upp inom ramen för anslutningsprocessen i enlighet med relevanta slutsatser av rådet.

8. Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse det betydande arbete som har utförts och de framsteg som har uppnåtts i anslutningsförhandlingarna med Cypern, Ungern, Polen, Estland, Tjeckiska republiken och Slovenien.

10. Europeiska rådet är fast beslutet att positivt bidra till säkerhet och stabilitet på den europeiska kontinenten och har mot bakgrund av den senaste utvecklingen och kommissionens rapporter beslutat att sammankalla bilaterala regeringskonferenser i februari 2000 för att inleda förhandlingar med Rumänien, Slovakien, Lettland, Litauen, Bulgarien och Malta om villkoren för deras inträde i unionen och de därpå följande anpassningarna av fördraget.

11. I förhandlingarna kommer varje kandidatstat att bedömas efter sina egna meriter. Denna princip skall gälla både för att öppna de olika förhandlingskapitlen och för att driva förhandlingarna. För att bibehålla dynamiken i förhandlingarna bör omständliga förfaranden undvikas. De kandidatstater som nu har tagits med i förhandlingsprocessen kommer att inom rimlig tid kunna komma ikapp dem som redan är inne i förhandlingarna, om de har gjort tillräckliga framsteg i sina förberedelser. Framstegen i förhandlingarna måste gå hand i hand med framstegen när det gäller att införliva regelverket i lagstiftningen, faktiskt genomföra det och se till att det efterlevs.

12. Europeiska rådet välkomnar den positiva utvecklingen i Turkiet på senare tid, så som noteras i kommissionens lägesrapport, liksom landets avsikt att fortsätta sina reformer i riktning mot uppfyllande av Köpenhamnskriterierna. Turkiet är en kandidatstat som är förutbestämd att ansluta sig till unionen på grundval av samma kriterier som tillämpas för de övriga kandidatstaterna. Genom att bygga på den befintliga europeiska strategin kommer Turkiet i likhet med övriga kandidatstater att dra nytta av en föranslutningsstrategi för att stimulera och stödja dess reformer. Detta kommer att innefatta en förstärkt politisk dialog, med betoning på framsteg mot uppfyllande av de politiska kriterierna för anslutning med särskild hänvisning till frågan om mänskliga rättigheter, samt på de frågor som avses i punkterna 4 och 9 a. Turkiet kommer också att få tillfälle att delta i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan och i möten mellan kandidatstaterna och unionen i samband med anslutningsprocessen. Ett anslutningspartnerskap kommer att utarbetas på grundval av slutsatserna från tidigare europeiska råd, samtidigt som det innehåller prioriteringar som förberedelserna för anslutningen måste koncentreras på mot bakgrund av de politiska och ekonomiska kriterierna och en medlemsstats skyldigheter, i kombination med ett nationellt program för antagande av regelverket. Lämpliga övervakningsmekanismer kommer att upprättas. I syfte att intensifiera harmoniseringen av Turkiets lagstiftning och praxis med regelverket uppmanas kommissionen att utarbeta en process med analytisk genomgång av regelverket. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att föreslå en samlad ram för samordning av alla källor till Europeiska unionens ekonomiska föranslutningsstöd.

13. Europeiska konferensens framtid kommer att ses över mot bakgrund av den lägesutveckling och de beslut om anslutningsprocessen som fattas i Helsingfors. Det kommande franska ordförandeskapet har meddelat att det avser att sammankalla konferensen till ett möte under andra halvåret 2000.

14. Europeiska rådet välkomnar ordförandeskapets rapport om de frågor som togs upp i samband med regeringskonferensen och där man anger de huvudalternativ som konferensen kommer att ställas inför.

15. Lämpliga åtgärder kommer att vidtas så att det blir möjligt att officiellt sammankalla regeringskonferensen tidigt i februari. Konferensen bör avsluta sitt arbete och enas om de nödvändiga ändringarna av fördragen senast i december år 2000.

16. Till följd av slutsatserna från Köln och mot bakgrund av ordförandeskapets rapport kommer konferensen att behandla kommissionens storlek och sammansättning, vägningen av rösterna i rådet och en möjlig utökning av omröstningarna med kvalificerad majoritet i rådet samt andra nödvändiga ändringar i fördragen beträffande de europeiska institutionerna som kommer upp i samband med ovan nämnda frågor och vid genomförandet av Amsterdamfördraget. Det kommande ordförandeskapet kommer att rapportera till Europeiska rådet om de framsteg som görs vid konferensen och kan föreslå att ytterligare frågor skall tas till konferensens protokoll.

17. De ministrar som är ledamöter i rådet (allmänna frågor) kommer att ha det övergripande politiska ansvaret för konferensen. Arbetet med förberedelserna skall utföras av en arbetsgrupp bestående av en företrädare för varje medlemsstats regering. Kommissionens företrädare skall delta på politisk och förberedande nivå. Rådets generalsekretariat kommer att ge konferensen sekretariatsstöd.

18. Europaparlamentet skall vara nära knutet till och involverat i konferensens arbete. Den förberedande arbetsgruppens möten får bevistas av två observatörer från Europaparlamentet. Vart och ett av konferensens möten på ministernivå skall föregås av en diskussion med Europaparlamentets ordförande, biträdd av två företrädare för Europaparlamentet. Möten på regeringschefs- och statschefsnivå som rör regeringskonferensen skall föregås av en diskussion med Europaparlamentets ordförande.

19. Ordförandeskapet skall vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att kandidatstaterna får regelbunden rapportering inom befintliga forum om framstegen i diskussionerna och att de ges möjlighet att lägga fram sina synpunkter på de frågor som diskuteras. Även Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall informeras.

20. Rådets arbetsmetoder måste genomgå avsevärda förändringar och dessa måste införas gradvis med början nu, så att rådet vid tidpunkten för utvidgningen utan problem kan ta emot ett utökat antal medlemmar. Europeiska rådet godkänner de rekommendationer för verksamhetens genomförande som återfinns i bilaga III. Rådet, ordförandeskapet och generalsekreteraren/den höge representanten skall ha ansvaret för att se till att dessa rekommendationer följs och genomförs i praktiken, utan att åtgärder och programplanering som det tillträdande ordförandeskapet redan vidtagit ifrågasätts.

21. Europeiska rådet erinrar om sitt åtagande att stödja reformeringen av kommissionens administration, särskilt finansiella frågor och personalfrågor i syfte att öka effektiviteten, öppenheten och ansvarigheten och på så sätt säkerställa högsta standard inom offentlig förvaltning. Kommissionen kommer att lägga fram ett heltäckande program för administrativa reformer i början av år 2000. Europeiska rådet uppmanar till ett snabbt genomförande av de administrativa reformerna.

22. De europeiska institutionernas öppenhet är en viktig faktor när det gäller att föra unionen närmare dess medborgare och att förbättra effektiviteten. Under det finländska ordförandeskapet har framsteg gjorts, särskilt inom området för tillgång till handlingar och snabb kommunikation genom användning av modern informationsteknik. Europeiska rådet välkomnar kommissionens avsikt att i januari 2000 lägga fram förslaget om allmänna principer för rätten att få tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

23. Europeiska rådet välkomnar kommissionens rapport "Bättre lagstiftning", där den prioritet som tilldelas subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen samt den fullständiga tillämpningen av de relevanta protokollet till fördraget bekräftas.

24. Upprättandet av unionens byrå för bedrägeribekämpning (OLAF) utgör ett viktigt nytt steg i bedrägeribekämpningen. Kommissionen kommer att senast i juni 2000 lägga fram ett meddelande i syfte att ytterligare utveckla en övergripande strategi för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen.

25. Europeiska rådet godkänner de bägge lägesrapporterna från ordförandeskapet (se bilaga IV) om att utveckla unionens militära och icke-militära resurser för krishantering som en del av en förstärkt gemensam europeisk säkerhets- och försvarspolitik.

26. Unionen kommer att bidra till internationell fred och säkerhet i enlighet med principerna i Förenta nationernas stadga. Unionen erkänner att Förenta nationernas säkerhetsråd har huvudansvaret för bevarandet av internationell fred och säkerhet.

27. Europeiska rådet betonar att det är fast beslutet att utveckla en förmåga att fatta självständiga beslut och att, där Nato i sin helhet inte är engagerat, inleda och utföra EU-ledda militära operationer som svar på internationella kriser. Genom en sådan process undviks onödigt dubbelarbete och den innebär inte att en europeisk armé inrättas.

28. På grundval av riktlinjerna från Europeiska rådet i Köln och ordförandeskapets rapport, har Europeiska rådet enats om att

29. Europeiska rådet anmodar det kommande ordförandeskapet att tillsammans med generalsekreteraren/den höge representanten prioritera det fortsatta arbetet i rådet (allmänna frågor) med alla aspekter av rapporterna, däribland förebyggandet av konflikter och en kommitté för civil krishantering. Det kommande ordförandeskapet uppmanas att utarbeta en första lägesrapport till Europeiska rådet i Lissabon och en övergripande rapport som skall läggas fram för Europeiska rådet i Feira och innehålla lämpliga rekommendationer och förslag samt uppgift om huruvida en ändring av fördraget anses nödvändig. Rådet (allmänna frågor) uppmanas att inleda genomförandet av dessa beslut genom att från och med mars 2000 inrätta de tillfälliga organ och arrangemang inom rådet som man enats om, i enlighet med gällande bestämmelser i fördraget.

30. Den ekonomiska återhämtningen i Europeiska unionen har fått fart och har spridit sig. Den står på säker grund: förutsättningarna för investeringar är gynnsamma, inflationen är fortfarande låg och de offentliga finanserna har förbättrats. Nya arbetstillfällen håller på att skapas och arbetslösheten tenderar att minska även om den ligger på en oacceptabelt hög nivå. Dessa gynnsamma framtidsutsikter främjas av att euron har införts på ett framgångsrikt sätt och de bör även fortsättningsvis förstärkas genom medlemsstaternas ansträngningar som är inriktade på budgetsanering och ekonomiska reformer särskilt liberalisering och reformering av beskattningen samt en löneutveckling som är förenlig med prisstabilitet och skapande av arbetstillfällen.

31. Förändringar i befolkningsstrukturen kommer att kräva strategier för aktivt åldrande och ökad effektivitet inom den offentliga och den privata sektorn för att den ekonomiska bördan av sådana förändringar skall bemästras. Genom den pågående globaliseringsprocessen intensifieras konkurrensen och behovet av att främja nytänkande och strukturreformer. Unionen och medlemsstaterna måste aktivt främja en mer utbredd användning av ny teknik och utveckla informationssamhället för att främja konkurrenskraft, sysselsättning och social sammanhållning. Kopplingen mellan ekonomisk och social utveckling understryker vikten av att garantera att det finns adekvata sociala skyddsnät.

32. Europeiska rådet välkomnar rådets rapport om samordningen av den ekonomiska politiken och betonar dess mycket stora betydelse för att stärka samordningen av den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och strukturpolitiken så att den inre marknadens och den gemensamma valutans potential utnyttjas fullt ut. Tonvikten bör nu läggas vid att effektivt tillämpa och anpassa befintliga processer och arrangemang och att noggrant övervaka genomförandet av politiken. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken utgör den centrala ramen för fastställande av övergripande politiska mål och riktlinjer. Synergin mellan dessa riktlinjer, riktlinjerna för sysselsättningen samt övervakningen av strukturreformerna bör vidareutvecklas under Europeiska rådets politiska ledning. Ekofin-rådets roll för samordningen av den ekonomiska politiken bör förstärkas samtidigt som samstämmigheten mellan de olika rådskonstellationerna säkerställs. Samarbetet när det gäller det delade ansvaret för den gemensamma valutan bör vidareutvecklas inom Euro 11-gruppen med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Luxemburg i december 1997.

33. Europeiska rådets extra möte i Lissabon den 23–24 mars 2000 kommer att ge möjlighet att utveckla dessa frågor ytterligare genom en granskning av målen för de befintliga processer och instrument som syftar till att stärka sysselsättningen, ekonomiska reformer och den sociala sammanhållningen inom ramen för en kunskapsbaserad ekonomi.

34. Alla medborgare som är bosatta i någon av Europeiska unionens medlemsstater skall betala all den skatt som de är skyldiga att betala för alla sina inkomster från sparande.

35. När vi har undersökt hur vi i Europa på bästa sätt kan tillämpa denna princip, har Europeiska rådet enats om att en arbetsgrupp på hög nivå skall överväga särskilt hur principen kan genomföras mest effektivt och om det dokument som ordförandeskapet och kommissionen lade fram den 7 december 1999 kan användas som utgångspunkt för att finna en väg framåt.

36. Gruppen skall även överväga de förslag som UK har lagt fram, däribland även informationsutbyte.

37. Arbetsgruppen kommer vid sina överväganden att beakta alla rådets beslut, inbegripet de tillvägagångssätt som anges i dokumentet av den 29 november 1999.

38. Gruppen skall lämna en rapport till rådet med ett samlat förslag till möjliga lösningar på frågorna ovan samt om uppförandekoden och direktivet om räntor och royalties och rådet skall rapportera till Europeiska rådet senast i juni 2000.

39. Under Luxemburgprocessen har medlemsstaterna under de två gångna åren omsatt riktlinjerna om sysselsättningen till nationella handlingsplaner. De positiva resultaten är uppenbara. Europeiska rådet välkomnar kommissionens förslag till riktlinjer för sysselsättningen för år 2000 samt rekommendationerna till enskilda medlemsstater vilka ger ett stöd för dessa att ta itu med utmaningar beträffande sysselsättningen i sina nationella handlingsplaner. Europeiska rådet stöder resultatet av det gemensamma mötet i rådet och (Ekofin samt arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor) om dessa riktlinjer och rekommendationer. Av särskild betydelse i denna process är det ökade deltagandet av både arbetsmarknadens parter och Europaparlamentet som för första gången har hörts formellt om riktlinjerna för sysselsättningen.

40. När medlemsstaterna genomför arbetsmarknadsreformer bör de i sina nationella handlingsplaner ägna särskild uppmärksamhet åt skatte- och förmånssystemen, sysselsättningen inom tjänstesektorn, organisationen av arbetet, livslångt lärande, och lika möjligheter för kvinnor och män.

41. Framsteg har gjorts när det gäller att utarbeta och använda indikatorer för sysselsättningsutvecklingen och därmed sammanhängande information. Europeiska rådet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ytterligare utveckla sina insatser på detta område.

42. En inre marknad som fungerar på en optimal nivå är av avgörande betydelse för de europeiska företagens konkurrenskraft och för tillväxt och sysselsättning. Att förbättra varu-, tjänste- och kapitalmarknadens funktion är en nyckelfaktor i den övergripande ekonomiska reformprocessen. Kommissionens meddelande om strategin för den inre marknaden välkomnas som ett viktigt bidrag i detta syfte. Kommissionen och rådet uppmanas att utveckla och tydliggöra funktionen, målen och åtgärderna för en övergripande konkurrenspolitik för Europeiska unionen när det gäller samordningen av den ekonomiska politiken.

43. Effektiv tillämpning av informations- och kommunikationsteknik spelar en avgörande roll i den globala konkurrensen. Europeiska rådet i Köln har angivit målsättningen för Europa att inta en ledande roll i informationssamhället vilket kräver ytterligare investering i innovation, forskning och utbildning. Särskild tonvikt måste läggas vid behovet att bemöta de växande krav som ställs på arbetsmarknaderna av informationssamhället.

44. En väl fungerande elektronisk marknad kräver en öppen och konkurrenskraftig telekommunikationsmarknad och lagstiftning som stöder elektronisk näringsverksamhet med beaktande av både företagens och konsumenternas intressen. Europeiska rådet noterar senaste tidens framsteg som i fråga om lagstiftning om elektronisk handel och uppmanar rådet att fullfölja det arbete som fortfarande är oavslutat på detta område. Kommissionen uppmanas att utan dröjsmål upprätta förslag till ändringar av gemenskapslagstiftningen om kommunikationer där så krävs som en följd av den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen.

45. Europeiska rådet välkomnar initiativet e-Europa som inletts av kommissionen som ett sätt att göra Europa till ett informationssamhälle för alla. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att tillsammans med rådet utarbeta en handlingsplan för e-Europa, lämna en lägesrapport till Europeiska rådets särskilda möte i Lissabon den 23–24 mars 2000 och att färdigställa handlingsplanen senast i juni 2000.

46. Man har enats om strategierna för att införliva miljödimensionen i jordbruks-, transport- och energisektorerna. Arbete med liknande strategier har inletts i rådet (inre marknaden, biståndsfrågor respektive industri), vilket redan har gjort inledande rapporter tillgängliga, samt i rådet (allmänna frågor, Ekofin respektive fiske). Rådet ombeds att slutföra hela detta arbete och förelägga Europeiska rådet i juni 2001 övergripande strategier, som möjliggör införandet av en tidsplan för ytterligare åtgärder och ett antal indikatorer för dessa sektorer.

47. Så snart sektoriella strategier har slutförts bör de omedelbart genomföras. Regelbunden utvärdering, uppföljning och övervakning måste utföras så att strategierna kan anpassas och fördjupas. Kommissionen och rådet uppmanas enträget att utveckla passande instrument och relevant information för dessa ändamål.

48. Förberedelser beträffande politik och åtgärder, inbegripet nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning, bör fortsätta på ett sätt som möjliggör att förutsättningarna upprättas för att ratificera Kyotoprotokollet både av Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna före 2002. Europeiska rådet uppmanar enträget alla parter i konventionen att avsluta ratificeringen senast 2002 så att den kan träda i kraft. Att införliva miljöfrågor och hållbar utveckling i definitionen och tillämpningen av politiken är en central faktor för att uppfylla gemenskapens åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Alla ansträngningar skall göras för att Haagkonferensen skall nå samstämmiga och trovärdiga beslut.

49. Europeiska rådet noterar den övergripande utvärderingen av det femte handlingsprogrammet för miljön och rapporten om miljö- och integreringsindikatorer som kommissionen har lagt fram och uppmanar kommissionen att före utgången av år 2000 utarbeta ett förslag till ett sjätte handlingsprogram för miljön.

50. Kommissionen uppmanas att upprätta ett förslag till en långsiktig strategi som sammanfogar program för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling som skall överlämnas till Europeiska rådet i juni 2001. Denna strategi kommer också att fungera som gemenskapens bidrag vid den tioårsöversyn av Rioprocessen som skall göras 2002.

51. Europeiska rådet erinrar om behovet av att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor i utformningen av alla gemenskapsstrategier. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att säkerställa hälsosamma livsmedel av hög kvalitet för samtliga medborgare genom att förbättra kvalitetsnormer och stärka kontrollsystem som omfattar hela livsmedelskedjan, från jordbruksföretag till konsumenter. Europeiska rådet anmodar rådet att som ett brådskande ärende behandla kommissionens kommande vitbok om säkra livsmedel, som även kommer att leda till ett eventuellt inrättande av ett oberoende livsmedelsorgan, stöd till nationella åtgärder för livsmedelsprodukter samt dess meddelande om försiktighetsprincipen. Det kommande ordförandeskapet kommer att vid Europeiska rådet i Feira lägga fram en rapport om de framsteg som redan har gjorts.

52. Europeiska rådet har noterat den rapport om slutförande och utvärdering av handlingsplanen mot organiserad brottslighet som antogs vid dess möte i Amsterdam 1997. Mot bakgrund av slutsatserna från Tammerfors, uppmanar det rådet följa upp denna handlingsplan med en EU-strategi för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet.

53. Europeiska rådet noterar Europeiska unionens strategi för narkotikafrågor för 2000–2004. Det uppmanar de institutioner och organ som berörs av strategin att snabbt fortskrida med genomförandet och rapportera om de inledande resultaten i slutet av 2002.

54. Unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har givits ny styrka genom att generalsekreteraren/den höge representanten, Javier Solana, har trätt i tjänst. Ytterligare handlingsmöjligheter ges nu genom de gemensamma strategierna som kommer att möjliggöra maximal samstämmighet, mervärde och effektivitet i unionens yttre åtgärder, inbegripet lämplig användning av bestämmelserna i Amsterdamfördraget om omröstning med kvalificerad majoritet i frågor om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att på grundval av bidrag från generalsekreteraren/den höge representanten och kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa optimal användning av alla de olika medel som står till unionens förfogande för att göra unionens yttre åtgärder mer effektiva och omfattande.

55. Europeiska rådet antog den 10 december 1999 en särskild förklaring om Tjetjenien (se bilaga II).

56. Europeiska rådet har beslutat om en gemensam strategi för Europeiska unionen avseende Ukraina (se bilaga V). Europeiska rådet betonar då den betydelse det fäster vid utvecklingen av ett demokratiskt, stabilt, öppet och ekonomiskt framgångsrikt Ukraina som en framträdande aktör i det nya Europa. Den gemensamma strategin beaktar Ukrainas europeiska ambitioner och Europavänliga val.

57. Europeiska rådet har genomfört en allmän översyn av unionens gemensamma strategier. Rådet erinrade om att det i sin förklaring om Tjetjenien beslutade att genomförandet av den gemensamma strategin avseende Ryssland bör ses över. Det noterade de långt framskridna förberedelserna av den gemensamma strategin avseende Medelhavsregionen och behovet av att fortsätta arbetet med den gemensamma strategin avseende västra Balkan. Det uppmuntrar rådet att fortsätta sina förberedelser och att utveckla begreppet gemensamma strategier samt bestämma områden, särskilt tematiska, och tidpunkten för ytterligare gemensamma strategier.

58. Unionen är besluten att inta en ledande roll i främjandet av stabilitet, säkerhet och ekonomisk utveckling i sydöstra Europa i nära partnerskap med länderna i regionen och med andra länder inom ramen för stabilitetspakten. Europeiska rådet välkomnar den gemensamma rapporten från ordförandeskapet och kommissionen som betonar huvudområdena för det framtida arbetet. Det uppmanar generalsekreteraren/den höge representanten att tillsammans med kommissionen till rådet överlämna en politisk och ekonomisk analys av regionens framtidsutsikter för ytterligare brådskande övervägande. Europeiska rådet betonar också behovet av ett enda regelverk för finansiellt bistånd som bör bidra till en effektivare verksamhet på platsen och samarbete i regionen. Europeiska rådet uttrycker sin tacksamhet för det arbete som har utförts av Bodo Hombach.

59. Utsikten om stabiliserings- och associeringsavtal bör möjliggöra att närmare förbindelser utvecklas mellan staterna i regionen på alla områden. Stöd från unionen kommer att bero på det klara och tydliga engagemanget från staterna i sydöstra Europa för att samarbeta för att nå de gemensamma politiska prioriteringarna. Europeiska rådet betonar den avgörande betydelsen av förbättrade relationer och av att handelshinder och hinder för människors rörlighet mellan länderna i fråga undanröjs. Det erinrar om betydelsen av snabba insatser för att öppna Donau.

60. Unionen önskar bistå demokratiseringen av Förbundsrepubliken Jugoslavien som en del av sina ansträngningar att stabilisera sydöstra Europa. Den kommer att intensifiera dialogen med de demokratiska krafterna i Serbien och den demokratiskt valda regeringen i Montenegro. Unionen kommer att fortsätta att på andra sätt stödja Montenegros politiska och ekonomiska reformprogram.

61. Unionen har engagerat sig för rehabiliteringen och återuppbyggnaden i Kosovo. Europeiska rådet välkomnar programmet för återuppbyggnad och återställande av Kosovo och unionens löfte om 500 miljoner euro med början år 2000 för återuppbyggnaden utöver medlemsstaternas nationella bidrag. FN:s säkerhetsråds resolution 1244 måste genomföras fullt ut i alla sina aspekter av alla parter. Åsidosättande av UNMIK:s mandat och bristande samarbete med KFOR kommer att få allvarliga konsekvenser för EU:s engagemang i Kosovo. I detta sammanhang uttrycker rådet sin tacksamhet för det arbete som utförs av Bernard Kouchner.

62. Europeiska rådet välkomnar slutsatserna från utrikesministerkonferensen om den nordliga dimensionen den 11 och 12 november 1999 i Helsingfors och det kommande svenska ordförandeskapets avsikt att organisera en uppföljning på hög nivå. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att i samarbete med rådet och i samråd med partnerländerna utarbeta en handlingsplan för den nordliga dimensionen i Europeiska unionens externa och gränsöverskridande politik, i avsikt att lägga fram det för påskrift vid Europeiska rådet i Feira i juni 2000.

63. Europeiska rådet välkomnar slutsatserna från diskussionerna om ett frihandelsavtal med Mexiko.

64. Europeiska rådet noterar ordförandeskapets rapport om mänskliga rättigheter och välkomnar uppföljningen av de åtgärder som föreslogs i Europeiska unionens förklaring av den 10 december 1998. Europeiska rådet uppmuntrar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att aktivt försöka att genomdriva dessa åtgärder och vidareutveckla utformningen och innehållet i den årliga rapporten om mänskliga rättigheter och det årliga diskussionsforumet för mänskliga rättigheter och undersöka behovet av att stärka analys och utvärdering på området för mänskliga rättigheter. I detta sammanhang uppmuntras till en regelbunden dialog med det civila samhället om mänskliga rättigheter.

65. Europeiska rådet bekräftar åter betydelsen av att alla människor får åtnjuta mänskliga rättigheter i samma utsträckning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas att förbättra situationen för de grupper som inte utgör en majoritet i någon stat, inbegripet romerna. Europeiska unionen har åtagit sig att arbeta för att uppnå detta mål tillsammans med Europarådet och OSSE.

66. Europeiska rådet välkomnar den förnyade dynamiken i riktning mot en rättvis, omfattande och varaktig fred i Mellanöstern och bekräftar på nytt Europeiska unionens fulla stöd.

67. Europeiska rådet välkomnar särskilt president Assads och premiärminister Baraks modiga beslut att återuppta förhandlingar om det syriska spåret i Washington i mitten av december. Det ser fram emot en tidig överenskommelse mellan Israel och Syrien som bör bana väg för att förhandlingarna återupptas och för en lösning också för det libanesiska spåret.

68. Europeiska rådet betonar betydelsen av de åtgärder som hittills vidtagits av Israel och palestinierna för att genomföra Sharm el-Sheik-avtalet. Jämna framsteg bör kunna säkerställas genom att i rätt tid fullgöra de skyldigheter som avtalsparterna har åtagit sig. Europeiska rådet uppmanar båda parter att avstå från alla ensidiga handlingar.

69. Alla parter i det multilaterala spåret i fredsprocessen uppmanas att arbeta för att fullständigt och i god tid återuppta verksamheten på detta område. Parallella framsteg på alla spår bör vara av intresse för alla på det aktuella stadiet av fredsprocessen.

70. Europeiska rådet beklagar misslyckandet vid WTO:s ministerkonferens i Seattle. WTO bekräftar på nytt sitt engagemang för det nuvarande multilaterala handelssystemet och för en övergripande multilateral förhandlingsrunda. Europeiska rådet stöder slutsatserna från rådets möte (allmänna frågor) den 3 december 1999.

71. Inför övergången i Macao understryker Europeiska rådet den betydelse det fäster vid stabiliteten och välståndet i Macao, i egenskap av speciell administrativ region (SAR) i Kina, och vid att regionen bevarar sin särskilda identitet och befolkningens rättigheter och friheter, i enlighet med den gemensamma förklaring som Kina och Portugal avgav 1987 och den speciella administrativa regionens grundlag. Ett fullständigt genomförande härav är den bästa garantin för Macaos framtid.

72. Europeiska rådet välkomnar att Nordirland har fått begränsat självstyre och att brittisk- irländska och nord-sydliga institutioner har upprättats enligt långfredagsavtalet och erkänner att denna utveckling innebär mycket betydande framsteg i riktning mot ett fullständigt genomförande av avtalet. Europeiska rådet lyckönskar de politiska parterna, Förenade Kungarikets och Irlands regeringar och senator George Mitchell till detta framsteg. Europeiska rådet bekräftar åter sitt politiska och praktiska stöd till Nordirland och till samarbetet mellan nord och syd.

1. Europeiska rådet fördömer de intensiva bombningarna av tjetjenska städer, det hot som riktas mot invånarna i Groznyj och det ultimatum som utfärdats av de ryska militärbefälhavarna samt behandlingen av de internt fördrivna personerna såsom helt oacceptabelt.

2. Europeiska rådet ifrågasätter inte Rysslands rätt att bevara sin territoriella integritet eller dess rätt att bekämpa terrorism. Kampen mot terrorism kan emellertid inte under några omständigheter rättfärdiga att städer förstörs eller töms på sina invånare eller att en hel befolkning betraktas som terrorister.

3. Detta beteende står i strid med de humanitära lagarnas grundläggande principer och de åtaganden Ryssland gjort inom OSSE och som medlem av Europarådet. Detta krig ökar klyftan mellan det tjetjenska folket och resten av Ryssland, och det hotar att destabilisera hela regionen. Endast en politisk lösning kan leda till ett slut på denna kris. Europeiska rådet är djupt oroat över det hot som den fortsatta konflikten utgör mot stabiliteten i Kaukasusområdet och den möjliga spridningseffekten från striderna i Tjetjenien till Georgien och följderna för detta lands territoriella integritet.

5. Europeiska rådet vädjade enträget till de tjetjenska myndigheterna att respektera de humanitära lagarnas regler och principer, att fördöma terrorism och att sträva efter en förnyad politisk dialog.

6. Europeiska rådet väntar sig av Ryssland att det fullständigt respekterar och tillämpar åtagandena från Istanbul. Det uppmärksammar särskilt det förestående besöket av OSSE:s ordförande i regionen. Europeiska rådet uppmanar enträget Ryssland att utnyttja detta besök för en dialog med de valda ledarna från norra Kaukasus inklusive Tjetjenien. Ett fältkontor för OSSE:s stödgrupp i Tjetjenien bör omgående öppnas i Nazran i Ingusjien.

7. Mot denna bakgrund beslutar Europeiska rådet att dra följande konsekvenser av denna situation:

Ordförandeskapet uppmanas att gemensamt med generalsekreteraren/den höge representanten skyndsamt meddela detta beslut och innehållet i denna förklaring till de ryska myndigheterna på högsta nivå.

OSSE och Europarådet uppmanas att inom sitt kompetensområde se över formerna för samarbetet med Ryssland.

8. Ryssland är en viktig partner för Europeiska unionen. Unionen har ständigt givit uttryck för sin beredvillighet att ledsaga Ryssland i dess övergång till en modern och demokratisk stat. Men Ryssland måste leva upp till sina förpliktelser om det strategiska partnerskapet skall kunna utvecklas. Europeiska unionen önskar inte att Ryssland isolerar sig från det övriga Europa.

- Att öppna befintliga nationella högkvarter för officerare från andra medlemsstater.

a) – En ständig kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik i Bryssel kommer att bestå av nationella företrädare på högre tjänstemanna- och ambassadörsnivå. Den kommer att behandla alla aspekter av GUSP, inklusive den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, i enlighet med bestämmelserna i EU-fördraget, utan att gemenskapens behörighet åsidosätts. Vid en operation som innebär militär krishantering kommer kommittén under rådets överinseende att utöva den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av operationen. För detta syfte kommer lämpliga förfaranden att antas för att möjliggöra ett effektivt och snabbt beslutsfattande. Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik kommer även att vidarebefordra riktlinjer till den militära kommittén.

b) - Den militära kommittén kommer att bestå av försvarschefer, som företräds av sina militära delegater. Den militära kommittén kommer vid behov att sammanträda på försvarschefsnivå. Denna kommitté kommer att stå för militär rådgivning och rekommendationer till kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik samt för militär ledning till den militära staben. Ordföranden för den militära kommittén kommer att närvara vid rådsmöten när beslut med försvarsmässiga konsekvenser skall fattas.

c) - Den militära staben inom rådets organisation kommer att tillhandahålla militärt expertkunnande och stöd för den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, inbegripet ledningen av EU-ledda operationer för militär krishantering. Den militära staben kommer att ägna sig åt tidig förvarning, lägesbedömning och strategisk planering för Petersberguppdragen, inklusive identifiering av europeiska nationella och multinationella styrkor.

a) - Samtidigt som rådet fullt ut beaktar bestämmelserna i fördraget kommer rådet att inrätta en ständig interimistisk kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik på högre tjänstemanna- och ambassadörsnivå med uppgift att under ledning av den politiska kommittén föra uppföljningen av Europeiska rådet i Helsingfors framåt genom att utarbeta rekommendationer om hur den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken bör fungera i framtiden samt behandla dagliga GUSP-frågor i nära kontakt med generalsekreteraren/den höge representanten.

b) – Ett interimistiskt organ med militära företrädare för medlemsstaternas försvarschefer inrättas för att vid behov stå för militär rådgivning till den interimistiska kommittén för politik och säkerhetspolitik.

c) – Rådets sekretariat kommer att förstärkas med militära experter som avdelas från medlemsstaterna för att bistå i arbetet med den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och bilda kärnan i den framtida militära staben.

a) - Rekommendationer om den institutionella utvecklingen av de nya ständiga politiska och militära organen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken inom EU med beaktande av dokumentet "Militära organ i Europeiska unionen samt planeringen och genomförandet av EU-ledda insatser" och andra bidrag som lämnats.

b) - Förslag till lämpliga arrangemang som rådet skall ingå när det gäller bestämmelser för samråd och/eller deltagande, så att berörda tredje länder kan medverka i EU:s militära krishantering.

c) - Förslag till principer för samråd med Nato om militära frågor samt rekommendationer om utveckling av förbindelserna mellan EU och Nato för att möjliggöra ett samarbete om lämpliga militära åtgärder med anledning av en kris, såsom det fastställdes i Washington och i Köln.

d) - En uppgift om huruvida en ändring av fördraget bedöms vara nödvändig eller inte.

A. Unionen bör sträva efter att

B. Därför bör följande genomföras:

Medlemsstaterna och unionen bör utveckla en snabbinsatsförmåga genom att fastställa ramar och regler samt på förhand bestämma vilken personal, vilken utrustning och vilka ekonomiska medel som kan användas för att tillmötesgå en begäran från ett ledande organ som FN eller OSSE eller i förekommande fall genomföra självständiga EU-insatser.

En förteckning över nationella och kollektiva resurser bör upprättas för att ge en översikt över vilka resurser som kan sättas in när det gäller att reagera snabbt. I detta sammanhang kan medlemsstaterna och EU-institutionerna om de så önskar framhäva de sektorer där de anser sig ha erkänd sakkunskap.

En databas bör upprättas för att lagra och utbyta information om på förhand fastställda tillgångar, resurser och sakkunskap på alla områden som är relevanta för icke-militär krishantering. Dessa resursers tillgänglighet och kvalitet bör klart anges.

En undersökning, i vilken hänsyn tas till de lärdomar som har vunnits, bör genomföras för att fastställa konkreta mål för EU-medlemsstaternas samlade icke-militära insatser vid internationella kriser (t.ex. förmågan att med kort varsel sätta in och under en bestämd period underhålla ett fastställt antal civila poliser inom ramen för civila polisuppdrag samt att sätta in kombinerade sök- och räddningsresurser på upp till 200 personer inom tjugofyra timmar). Det portugisiska ordförandeskapet bör tillsammans med generalsekreteraren/den höge representanten fortsätta med detta arbete.

Förteckningen, databasprojektet och undersökningen bör bidra till att fastställa områden med relativ styrka respektive svaghet och kan främja förbättrad utbildningsstandard, utbyte av erfarenheter och bästa metoder samt bilaterala eller multilaterala projekt mellan medlemsstaterna (t.ex. att "para ihop" en helikoptertransport från en medlemsstat med en specialiserad sjukvårdsgrupp från en annan medlemsstat).

En samordningsmekanism, i full samverkan med kommissionen, bör inrättas vid rådets generalsekretariat. Den skall ha hand om databasprojektet och de olika initiativen i fråga om resurser. Vid särskilda kriser kan den, beroende på EU:s roll, inrätta ett ad hoc-centrum för att samordna EU-medlemsstaternas bidrag så att de blir verkningsfulla. Det bör vara en liten, effektiv och icke-byråkratisk struktur som möjliggör nära samverkan med kommissionen (i synnerhet ECHO).

Vid uppbyggnaden av en snabbinsatsförmåga är det ytterst viktigt att den civila poliskapaciteten utvecklas.

Ett system för snabb finansiering, t.ex. en kommissionsfond för snabba insatser, bör inrättas så att ekonomiska medel kan tillhandahållas snabbare för att stödja EU:s verksamhet, bidra till verksamhet som leds av andra internationella organisationer eller finansiera icke-statliga organisationers verksamhet.

4. När den nuvarande utvidgningsprocessen har slutförts kommer de framtida

– Att bidra till att Ukraina får en stabil, öppen och pluralistisk demokrati, som styrs av rättsstatsprincipen och utgör en grund för en stabil, fungerande marknadsekonomi som kommer att gynna hela folket.

– Att samarbeta med Ukraina för att bevara stabilitet och säkerhet i Europa och världen i övrigt och för att finna verksamma svar på de gemensamma utmaningar som kontinenten står inför.

– Att öka det ekonomiska, politiska och kulturella samarbetet med Ukraina samt samarbetet när det gäller rättsliga och inrikes frågor.

II. Att säkerställa stabilitet och säkerhet samt anta gemensamma utmaningar på den europeiska kontinenten.

I.ii Stöd till den ekonomiska övergångsprocessen i Ukraina

II. Att säkerställa stabilitet och säkerhet samt anta de gemensamma utmaningarna på den europeiska kontinenten

II.ii Samarbete på området för miljö, energi och kärnsäkerhet

III.ii Samarbete på området rättsliga och inrikes frågor

III.iii Regionalt och gränsöverskridande samarbete med grannländerna

– i enlighet med sina befogenheter och möjligheter se över befintliga åtgärder, program, instrument och politiska riktlinjer så att de stämmer överens med denna gemensamma strategi, på grundval av huvudmålsättningarna i del II och med vederbörlig hänsyn tagen till de särskilda initiativen i del III,

– fullt ut och på lämpligaste sätt använda befintliga instrument, särskilt partnerskaps- och samarbetsavtalet, liksom alla hithörande EU- och medlemsstatsprogram, samt utarbeta och för detta ändamål hålla en vägledande förteckning över de resurser som unionen, gemenskapen och medlemsstaterna förfogar över för att genomföra den gemensamma strategin.

Samordning

– se till att det kommande ordförandeskapet inom ramen för sitt allmänna program förelägger rådet en arbetsplan för att genomföra denna gemensamma strategi; denna skall grundas på huvudmålsättningarna i del II och ta vederbörlig hänsyn till de särskilda initiativen i del III,

– gå igenom och utvärdera EU:s verksamhet enligt denna strategi och minst en gång om året rapportera till Europeiska rådet om de framsteg som görs mot dess mål,

– gå igenom situationen i Ukraina och läget när det gäller landets samarbete vid genomförandet av denna strategi, bland annat genom periodiskt återkommande rapporter från delegationscheferna, och göra en bedömning i sin rapport till Europeiska rådet,

– om det är nödvändigt förelägga Europeiska rådet rekommendationer om ändringar till delarna II och III i denna strategi.

– Stöd för Ukrainas strävan att uppfylla sina internationella åtaganden i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter i enlighet med slutsatserna från Dublin, särskilt med avseende på avskaffande av dödsstraffet, främjandet av ett sunt styrelseskick samt ett fungerande och öppet rättsväsen lika väl som demokratiskt lokalt självstyre, bland annat i samarbete med Europarådet och OSSE.

– Upprättande av en regelbunden dialog mellan ombudsmannainstitutionerna i EU:s medlemsstater och Ukraina för att stärka denna institutions roll i Ukraina.

– Uppmuntran till Ukraina att underteckna, ratificera och omsätta hithörande internationella instrument på de mänskliga rättigheternas område, särskilt Förenta nationernas andra fakultativa protokoll om medborgerliga och politiska rättigheter samt sjätte tilläggsprotokollet till Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter liksom Förenta nationernas konvention om flyktingars rättsliga ställning.

– Ökat samarbete bland journalister och berörda myndigheter som bidrag till utvecklandet av fria medier. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna utreda möjligheten att bidra med överföring av ett program som Euronews till ukrainsk television. Arbetet kommer att inledas senast i juni 2000.

– stödja utarbetandet av en öppen och stabil rättslig, regulatorisk och institutionell struktur i Ukraina utformad för att främja ökad ekonomisk aktivitet samt inhemska och utländska investeringar. Kommissionen kommer i samarbete med medlemsstaterna och andra behöriga organ att utarbeta en rapport om detta initiativ till december 2000,

– främja gradvis tillnärmning av den ukrainska lagstiftningen till EU:s och dess omsättande, särskilt på områdena konkurrenspolitik, finansiella tjänster, standarder och certifiering, skattepolitik samt sysselsättning och immateriella rättigheter. Kommissionen uppmanas att lägga fram adekvata förslag i detta avseende före juni 2000,

– stödja utvecklandet av hälso- och sjukvårdssystemet, särskilt folkhälsoupplysning, för att spridningen av smittsamma sjukdomar skall begränsas. Kommissionen kommer att i samarbete med medlemsstaterna och övriga behöriga organ utarbeta en rapport angående detta initiativ före juni 2001.

– stödja utarbetandet av ett ändamålsenligt system för social trygghet, med särskild inriktning på systemen för socialförsäkring och pensioner,

– stödja dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt anslutning till och genomförande av Internationella arbetsorganisationens normer, särskilt de sju grundläggande arbetsnormerna. När det gäller ratifikation och omsättande av lagstiftning på sysselsättningsområdet kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt jämställdhet mellan könen.

– undersöka möjligheterna till regelbundna möten för trojkadialog på expertnivå med Ukraina i anslutning till GUSP:s arbetsgrupper om nedrustning, icke-spridning och export av konventionella vapen inför arrangerandet av de första mötena under år 2000/första halvåret 2000. Dialogen inom dessa grupper syftar till att inrätta samarbete mellan EU och Ukraina på följande områden: Icke-spridning av massförstörelsevapen, inklusive kemiska vapen, liksom av handeldvapen och lätta vapen, på grundval av gemensam åtgärd om handeldvapen (1999/34/GUSP),

– överväga möjligheten av intensifierad dialog mellan EU och Ukraina för främjande av ansvarighet och öppenhet vid överlåtande av konventionella vapen, med fullständig användning av EU:s uppförandekod i tillämpliga delar,

– undersöka möjligheterna till närmare samarbete om konfliktförebyggande och krishantering, bland annat inom ramen för berörda internationella organisationer som Förenta nationerna och OSSE, samt söka en politisk lösning av konflikter i regionen. Periodiska möten mellan Ukraina och trojkan i OSSE:s arbetsgrupp skulle vara en hjälp att uppnå detta. Ett av syftena skulle vara att arbeta tillsammans med Ukraina för att utforma gemensamma utrikespolitiska initiativ på området konfliktförebyggande och krishantering med avseende på särskilda tredje länder och regioner, särskilt i områden som gränsar till Ukraina.

– Överväga att underlätta Ukrainas deltagande när EU använder sig av Västeuropeiska unionen för uppgifter inom ramen för Petersberguppdragen.

– Överväga sätt att bistå Ukraina i uppfyllandet av åliggandena i konventionen om förbud mot användning, lagring, framställning och överföring av truppminor och om förstöring av dem.

– Överväga sätt att inleda samarbete mellan EU och Ukraina om att förebygga smuggling av handeldvapen, vilken ger upphov till instabilitet i Ukraina och andra stater i regionen. EU skulle efter att ha konstaterat och analyserat läget samt regionens behov kunna utarbeta en gemensam åtgärd om denna fråga för att

– bedöma omfattningen av olaglig invandring via Ukraina. Medlemsstaterna kommer att före utgången av 2000 tillsammans med kommissionen utarbeta en analys av styrkepunkter/svagheter/möjligheter/hot i föreliggande mekanismer för att bekämpa dessa problem; där svagheter utpekas kommer EU att ta ställning till botemedel,

– förbättra samarbetet när det gäller återtagande av egna medborgare, personer utan medborgarskap och medborgare i tredje land, bland annat genom att ingå ett återtagandeavtal,

– ställa sig bakom en fullständig tillämpning av Genèvekonventionen, inbegripet rätten att söka asyl och iakttagande av principerna om "non-refoulement",

– upprätta en regelbunden dialog mellan de rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna och Ukraina om civil- och brottmål, varigenom Ukraina skall uppmuntras att underteckna, ratificera och omsätta de viktigaste konventionerna, som Förenta nationernas konvention mot transnationell organiserad brottslighet,

– erbjuda praktisk hjälp till Ukraina med att uppfylla sin lagstiftning om penningtvätt så snart den utfärdats,

– upprätta samarbete mellan de brottsbekämpande organen i EU:s medlemsstater, Europol och de ukrainska rättsvårdande myndigheterna.

– ta fasta på utvalda områden av existerande program för gränsöverskridande samarbete, regionalt och mellanstatligt. I detta sammanhang kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt frågor om gränshantering, bland annat teknisk modernisering av Ukrainas gränsövergångar mot Ungern, Polen, Rumänien och Slovakien,

– ytterligare utveckla Tacis-programmen för bättre utveckling av infrastrukturnätverken som INOGATE och TRACECA och därmed förbättra det ekonomiska samarbetet i regionen.

– verka för utbytesprogram inom utbildning och vetenskap mellan skolor, universitet och forskningsinstitut, med vederbörligt beaktande av Ukrainas vetenskaps- och teknikcentrum,

– verka för partnersamverkan mellan nationella, regionala och lokala förvaltningar liksom yrkesförbund, fackföreningar, icke-statliga organisationer och medier.

· Effektiva institutioner efter utvidgningen: Rapport från ordförandeskapet om möjliga lösningar för regeringskonferensen

· Ett effektivt fungerande råd för en utvidgad union: Riktlinjer för reformer och rekommendationer för verksamhetens genomförande

· Rapporter från ordförandeskapet till Europeiska rådet i Helsingfors om förstärkning av den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och om Europeiska unionens icke-militära krishantering

· Ordförandeskapets rapport om genomförande av EU:s gemensamma strategi av förbindelserna med Ryssland

· Europeiska rådets gemensamma strategi avseende Ukraina

· Stabilitetspakt för sydöstra Europa: Rapport till Europeiska rådet om EU:s insatser till stöd för stabilitetspakten för sydöstra Europa

· Ordförandeskapets rapport "Förstärkning av Europeiska unionens åtgärder på området för mänskliga rättigheter"

· Rådets (Ekofin) rapport till Europeiska rådet i Helsingfors om samordning av den ekonomiska politiken: översikt över instrument och erfarenheter under tredje etappen av EMU

· Rådets (Ekofin) rapport om förstärkt skattepolitiskt samarbete

· Rådets (Ekofin) rapport om kampen mot bedrägerier

· Gemensam rapport om sysselsättningen

(13607/99 + ADD 1)

· Rådets rapport om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 2000

· Kommissionens rekommendation till rådets rekommendation om genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik

· Rådets rekommendation om genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik

(13608/99)

· Meddelande från kommissionen: Förslag till riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik år 2000

(10992/99)

· Rådets rapport till Europeiska rådet om strategin för integrering av miljöaspekter och hållbar utveckling i energipolitiken

(13773/99)

· Rådets rapport om transport och miljö

(11717/99)

· Rådets rapport om integrering av miljöskydd och hållbar utveckling i politiken för den inre marknaden

(13622/99)

· Rådets rapport om integrering av hållbar utveckling i Europeiska unionens industripolitik

(13549/1/99 REV 1)

· Rådets rapport om strategin för integrering av miljöhänsyn och en hållbar utveckling i den gemensamma jordbrukspolitik som fastställts av rådet (jordbruk)

(13078/99)

· Kommissionens rapport om integrering av miljön i gemenskapens utvecklingspolitik

(13644/99)

· Kommissionens rapport om integreringen av miljöhänsyn och hållbar utveckling i gemenskapens strategier

(13572/99)

· Kommissionens samordnade rapport om miljöindikatorer

(13573/99)

· Kommissionens meddelande om en allsidig utvärdering av det femte miljöhandlingsprogrammet

(13598/99)

· Kommissionens rapport "Bättre lagstiftning 1999"

(13725/99)

· Rapport om slutförande och utvärdering av handlingsplanen mot organiserad brottslighet

(9917/3/99 REV 3 + REV 4 (s))

· Europeiska unionens handlingsplan om en gemensam åtgärd för Ryska federationen för bekämpande av organiserad brottslighet: Grundläggande principer

(13009/1/99 REV 1)

· Den europeiska strategin mot narkotika (2000–2004)

(12555/3/99 REV 3)

· Kommissionens rapport om skydd för idrottens strukturer och sociala funktion inom gemenskapen