Vi har alla intresse av ett starkt Europa. I denna anda kommer det ungerska ordförandeskapet i EU:s råd under det första halvåret 2011 att göra sitt yttersta för att Europa 2020‑strategin ska bli en framgång, förklarar Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, i en exklusiv intervju för rådets webbplats.
Herr premiärminister, Ungerns regering har förklarat att 2011 ska bli ett verkligt aktivt år för Europeiska unionen. Vilka lärdomar har EU dragit av krisen och vilken inriktning tänker det ungerska ordförandeskapet i rådet ge medlemsstaternas samordnade åtgärder?
Europa står inför sitt svåraste år sedan kommunismens fall. Detta innebär stora utmaningar. Ungrare är ett folkslag som utsatts för prövningar förr och de har genomlidit många kriser, så jag kan försäkra att ett ungerskt ordförandeskap i dessa tider är goda nyheter för Europa. Som ett led i förberedelserna av ordförandeskapet har jag hållit omfattande samråd över hela Europa. Jag träffade alla de andra premiärministrarna och samtalade med ledarna i de länder som deltar i det östliga partnerskapet och med flera regeringschefer från Balkanregionen. Min erfarenhet är att alla är intresserade av ett starkt Europa, eftersom detta är en källa till stöd och resurser för samtliga nationer. I denna anda kommer vi att göra allt vi kan för att se till att gemenskapen och Europa 2020‑strategin blir en framgång. Jag skulle vilja rikta er uppmärksamhet mot följande två frågor: en gemensam övergripande europeisk strategi för romer bör utarbetas under det ungerska ordförandeskapet och vi bör dessutom förmedla ett europeiskt perspektiv till länderna på Västra Balkan, så att stabilitet kan uppnås i regionen.
Hur ser ordförandeskapet på det starkare ekonomiska samarbetet i Europa och vilka nya instrument anser ni vara nödvändiga?
Världen håller på att genomgå en omvandling, som sker med en otrolig hastighet och är oerhört genomgripande. Europa måste kunna klara av en betydligt starkare global konkurrens än någonsin tidigare. Under det ungerska ordförandeskapet bör vi återigen framhålla att Europa är marknadsekonomins födelseplats och är i stånd att hitta nya, innovativa lösningar. Människor känner sig osäkra inför Europas och sin egen framtid. Insikten om riskerna finns där men de ser inte vägen ut. De förväntar sig lösningar som i första hand ska få igång den ekonomiska tillväxten, skapa nya och bevara befintliga arbetstillfällen. Hela Europa kommer därför att behöva genomgå en omfattande förnyelse under den närmaste tiden.
Vad förväntar ni er av de förberedande diskussionerna om en översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken samt införandet av en gemensam energipolitik?
Den gemensamma jordbrukspolitikens framtid är av särskild betydelse för Europa. Europeiska unionen kan inte vara konkurrenskraftig utan en jordbruksproduktion som ligger i linje med de europeiska traditionerna och fungerar väl. Därför är det särskilt viktigt att vi banar vägen för samförstånd mellan medlemsstaterna om att den gemensamma jordbrukspolitiken ska behållas och om riktlinjerna för hur denna kan utvecklas. En viktig fråga för vårt ordförandeskap är att unionen måste kunna komma ut ur eurokrisen. Men frågan hänger också samman med att de olika medlemsstaterna i unionen utvecklas olika. Detta gör att det faktum att Europa behöver stärka sin sammanhållningspolitik framträder än tydligare. När det gäller energipolitiken kan vi inte betrakta unionen som en stark global aktör, om vi inte erkänner att unionens östra del lider av att vara energiberoende. Vi måste göra allt vi kan för att minska detta energiberoende, och det innebär att vi måste diversifiera källorna och transportrutterna för bränslen.
Vilket mervärde kan det ungerska ordförandeskapet tillföra när det gäller unionens politik gentemot dess grannar i öst?
Om Europeiska unionen vill vara framgångsrik på den globala arenan måste den vara framgångsrik också på hemmaplan. Därför är det östliga partnerskapets framgång en väsentlig resurs som avsevärt kan stärka vår gemenskap. Det ungerska ordförandeskapet i EU under det första halvåret nästa år anser att främjandet av det östliga partnerskapet är en av de viktigaste utrikespolitiska målsättningarna. Vi kommer rentav att anordna ett toppmöte för det östliga partnerskapet i Budapest i maj nästa år. Vi menar att det är av strategisk betydelse att anslutningsförhandlingarna med Kroatien accelereras och avslutas. Samtidigt måste vi låta det europeiska perspektivet vara öppet också för Serbien. Vi kommer dessutom att göra vårt yttersta för att stödja Rumäniens och Bulgariens anslutning till Schengenområdet.
Det ungerska ordförandeskapet är det sista i den spansk–belgisk–ungerska trojkan. Hur tycker ni att samordningen och samarbetet har fungerat med spanjorerna och belgarna?
János Martonyi, som är utrikesminister i min regering, deltog nyligen i bilaterala möten i Bryssel med sina spanska och belgiska kolleger och han kom överens om att ha ett nära samarbete med dem båda också under det ungerska ordförandeskapet. Vi håller även ett kontinuerligt samråd med våra polska vänner och i praktiken fungerar vi som en duo eftersom de kommer att följa oss i vårt arbete som ordförande i Europeiska unionens råd.
På vilket sätt kommer det ungerska ordförandeskapet att informera EU‑medborgarna om sin verksamhet?
Precis som före ordförandeskapet kommer jag under ordförandeskapshalvåret att besöka alla de tjugosex medlemsstaterna på nytt. Jag kommer att träffa andra premiärministrar och jag kommer överallt att tala för idén om ett starkt Europa. Jag kommer också att försöka använda mina egna resurser för att föra idén om Europa närmare de europeiska medborgarna. Jag kommer att försöka minska den smärtsamt stora klyftan mellan den europeiska andan och de europeiska medborgarna.