Rådet

Akter som direkt påverkar medborgarnas liv och som får stora internationella konsekvenser antas av rådet, för det mesta tillsammans med Europaparlamentet.

Rådet är den EU‑institution där företrädarna för medlemsstaternas regeringar möts, dvs. samtliga medlemsstaters ministrar med ansvar för ett visst område. Hur rådet är sammansatt och hur ofta det sammanträder beror på vilka frågor som behandlas. Utrikesministrarna sammanträder exempelvis ungefär en gång i månaden i rådet (utrikes frågor). Ekonomi‑ och finansministrarna samlas också en gång i månaden till ett rådsmöte som tar upp ekonomiska och finansiella frågor – Ekofinrådet.

Det finns tio rådskonstellationer och de täcker in alla unionens politikområden. Rådet (allmänna frågor), som i allmänhet är sammansatt av utrikes‑ eller EU‑ministrarna, säkerställer också samstämmigheten i de olika rådskonstellationernas arbete och förbereder Europeiska rådets möten.

• Det antar lagstiftningsakter (förordningar, direktiv etc.), oftast efter ett gemensamt medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.
• Det bidrar till att samordna medlemsstaternas poltik. Detta är exempelvis fallett i ekonomiska frågor.
• Det utformar den gemensamma utrikes‑ och säkerhetspolitiken enligt Europeiska rådets strategiska riktlinjer.
• Det ingår på unionens vägnar internationella avtal.
• Det antar tillsammans med Europaparlamentet unionens budget.

Rådet stiftar tillsammans med Europaparlamentet unionens lagar. I de flesta fall får rådet endast lagstifta på förslag från Europeiska kommissionen. Det får dock anmoda kommissionen att lägga fram lämpliga förslag. Alltsedan Lissabonfördragets ikraftträdande kan en miljon medborgare dessutom genom sin namnteckning uppmana kommissionen att lägga fram ett förslag. Detta kallas rätten till medborgarinitiativ.

Rådets möten är offentliga när det överlägger och röstar om ett förslag till lagstiftningsakt eller när det hålls en allmän debatt. Du kan följa överläggningarna i realtid på rådets webbplats (video.consilium.europa.eu). Där kan du exempelvis se en svensk minister föra fram Sveriges ståndpunkt. Den skriftliga dokumentation som ministrarna har tillgång till är också offentlig.

Debatterna om andra frågor än på lagstiftningsområdet, exempelvis på det utrikespolitiska området, är däremot inte offentliga. Men rådets möten åtföljs alltid av enpresskonferens och ett pressmeddelande som förklarar besluten.

Kvalificerad majoritet uppnås när följande två villkor har uppfyllts:

• En majoritet av medlemsstaterna ger sitt godkännande (i vissa fall minst två tredjedelar).
• Minst 260 av sammanlagt 352 röster avges till förmån för förslaget.

Varje medlemsstat kan dessutom begära bekräftelse på att rösterna för motsvarar minst 62 % av unionens sammanlagda befolkning. Om detta kriterium inte uppfylls, antas inte beslutet.

Använd en röstkalkylator för simulering av olika röstningsmönster och uträkning av resultat.

 Öppenhet och insyn i rådets arbete - Faktablad

De 28 EU‑medlemsstaterna har i viss turordning ordförandeskapet i rådet under sex månader vardera. Under det halvåret leder ordförandeskapet mötena på alla nivåer, föreslår riktlinjer och utarbetar de kompromissförslag som krävs för att rådet ska kunna fatta beslut.

För att kunna säkerställa kontinuiteten i rådets arbete samarbetar de halvårsvisa ordförandeskapen nära i grupper om tre. Tre sådana ordförandeskap utarbetar ett gemensamt program för rådets verksamhet under en 18‑månadersperiod.

Endast en rådskonstellation leds inte av det halvårsvisa ordförandeskapet. Rådet (utrikes frågor) leds efter Lissabonfördragets ikraftträdande av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Denna funktion innehas sedan den 1 december 2009 av Catherine Ashton. Dessutom leds ett 20‑tal arbetsgrupper på området utrikes frågor av en fast ordförande som den höga representanten har utsett.